I centrum står patienten och den individuella terapin. På grund av detta förekommer terapischeman sällan. Ålder, konstitution, biografisk situation och själsligt – andligt tillstånd inbegrips i diagnostiken och terapin. Därför arbetar man med dokumentationsmetoder som baserar sig på representativa fallstudier och outcome-studier. Av metodiska skäl används randomiserade dubbelblind-studier endast i begränsad omfattning. Av etiska skäl avvisas dessa, utom i de fall, att en patient inte undanhålles en verksam behandling.

I den antroposofiska medicinen beaktas vid prövning av läkemedel eller ett terapikoncept att läkar/patientrelationen och valet av ett läkemedel respektive en terapi hör till fundamentet av den antroposofiska terapiriktningen. Förutom den allmänna yrkesetiken tillkommer till läkaretiken Rudolf Steiners grundläggande filosofiska verk Frihetens filosofi, grunddragen av en modern världsåskådning. Som medelpunkt i denna bok finns konceptet om den etiska individualismen såväl som en människosyn som erkänner människans eviga individualitet – även i en sjuk eller rörelsehindrad kropp. Härigenom blir den materialistiska världsåskådningen, som är immanent i den naturvetenskapliga medicinen, kompletterad med kunskapen om världens andliga grund. Till denna omfattande etiska konception hör även tanken på reinkarnation och förtroendet till människoväsendets obegränsade utvecklingsmöjlighet. På grundval av denna evolutionära ansats har sådan preventiv verksamhet som meditativ skolning, självuppfostran och självutveckling en central betydelse. För att befordra preventivtanken har det bildats patientföreningar i många länder som engagerar sig i andligt, själsligt och kroppsligt hälsoförebyggande åtgärder.