100 år av Skin Food av Weleda!
1926 förde med sig många uppfinningar som fortfarande är relevanta idag
Skapelsen av den ikoniska Skin Food
Weledas första kosmetiska produkter var hårolja, hårtonic och munskölj. Därefter följde tandkräm, björkelixir och rengöringsmjölk med iris. År 1926 utökades sortimentet med arnikabaserad massageolja, rosmarinbadmjölk, cold cream – och Weleda Skin Food.
Denna ”gröna hudkräm”, med extrakt av pensé, kamomill, ringblomma och rosmarin, har gett naturlig och hälsosam hudvård i nästan ett sekel.
Originalet Weleda Skin Food sedan 1926
… och så många innovativa ansiktsprodukter inom Skin Food-serien
„Året 1926 utspelade sig i en spännande och livfull tid fylld av nya rörelser och idéer.”
Charleston – årets dans 1926
Med steg som ”bee’s knees”, svängande sparkar och ”around the world”-ben tog Charleston 1920-talets dansvärld med storm. Den delar namn med staden Charleston i South Carolina och spreds över världen från USA. Den nya dansen fick sitt namn från Broadway-låten ”The Charleston”, komponerad av James P. Johnson. Josephine Baker, som framförde den i Berlin iklädd en banankjol, gjorde dansen berömd i Tyskland.
Grön våg
De första trafikljusen började ta över världens städer under 1920-talet. Fram till 1924 dirigerades trafiken på Europas mest trafikerade plats, Potsdamer Platz i Berlin, av en polis. Han gjorde sig uppmärksam med en trumpet och kallades ”trumpetängeln”.
År 1926 försökte staden reglera trafiken centralt. Alla trafikljus slog om från rött till grönt samtidigt – vilket resulterade i den första trafikstockningen. Härifrån kommer också begreppet ”grön våg”.
Världsvegetariankongressen
Den 6:e världskongressen för International Vegetarian Union hölls i London år 1926. Delegater från Danmark, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Holland, Portugal, Sverige, Spanien och Tjeckoslovakien samlades mellan den 25 och 30 maj.
Menyn, enligt The Vegetarian Messenger, såg ut som följer:
Herrmode blir sportigt
|
Sportkläder tog plats i vardagsmodet. Män bar klubbkavajer från tennisklubben, kepsar och knickerbockers – vida byxor som slutar strax under knät. Dessa hade tidigare endast använts vid sportaktiviteter som vandring, cykling eller golf. |
Känner du till alla nya Skin Food-produkter för kroppsvård?
För normal & torr hud
Tillbaka till naturen
Ljusbad och naturmedicin, nykterhetsrörelsen, sport och hälsosam kost – många människor längtade efter en återkoppling till naturen och friare uttryck i spåren av industrialiseringen och urbaniseringen.
Livsreformrörelsen i Tyskland och Schweiz växte fram som en motrörelse, där människor anammade en mer medveten kosthållning, tillbringade mer tid i naturen och gjorde sina vardagsliv mer naturliga överlag. Denna rörelse gav också upphov till de första hälsokostbutikerna.
”Den lilla svarta” av Coco Chanel
Gabrielle ”Coco” Chanel revolutionerade dammodet i början av 1900-talet genom att avskaffa korsetten och introducera kjolar i vadlängd samt luftiga byxor. Hon designade en enkel svart klänning utan krusiduller, utan snörning och utan överdådighet.
”Den lilla svarta” (LBD) blev en symbol för frihet, stil och självförtroende. År 1926 prydde den omslaget till Vogue i USA. Sedan dess har denna tidlösa klassiker fått en självklar plats i nästan varje kvinnas garderob.
Elisabeth och Marilyn
Den 21 april 1926 föddes Elizabeth II som Elizabeth Alexandra Mary i Windsor i Mayfair, London. Sex veckor senare, den 1 juni, föddes Marilyn Monroe som Norma Jeane Mortenson på Los Angeles General Hospital.
De möttes bara en gång i sina liv, när de båda var 30 år gamla. Marilyn Monroe reste tillsammans med sin make Arthur Miller till London för en filmpremiär och togs emot på Buckingham Palace.
Den röda telefonkiosken
Arkitekten Giles Gilbert Scott vann en tävling anordnad av Royal Fine Arts Commission med sin design av en röd telefonkiosk. I mars 1926 installerades den första röda kiosken vid Charing Cross i London.
Att ringa telefonsamtal var något nytt och spännande. Samma år hölls för första gången en föreläsning om detta innovativa ämne i Berlin, vid Urania, med titeln ”Telefoni – förr, nu och i framtiden”.
